Jag har nu läst de två artiklarna om Wikipedia.
Bryant, Forte och Bruckman refererar i sin artikeln en undersökning om hur de som bidrar till Wikipedia uppfattar sin roll. Undersökningen identifierar en initial roll som novis som gradvis övergår i en mer aktiv roll då bidragsgivaren blir mer van och mer säker på sig själv och vågar ge mer omfattande bidrag till Wikipedia. Artikeln redogör också för den känsla av ansvar och tillhörighet bidragsgivarna har gentemot Wikipedia. De upplever inte bara en ansvarskänsla för sin egen artikel eller sina egna bidrag utan för hela Wikipedia, de upplever sig ha en samhörighetskänsla med gruppen. De vill göra Wikipedia till ett bra uppslagsverk. Artikelns författare ser detta som ett fenomen också i en vidare bemärkelse:
As we come to better understand new patterns of computer-mediated cooperation, we can better leverage those models in our design of novel cooperative systems
Denna ansvarskänsla tycker jag verkar väldigt betryggande med tanke på Wikipedias tillförlitlighet. Artikeln i Nature bekräftar Wikipedias tillförlitlighet. Man hade sänt artiklar i olika ämnen från Widipedia och Encyclopedia Britannica till specialister på i frågavarande områden. Resultatet var att de båda encyklopedierna var i stort sätt lika tillförlitliga. Det man kunde se skillnad på var kvaliteten på texten som var bättre i Britannica.
Fastän artiklarna i Wikipedia inte genomgår någon formell granskning av experter och vem som helst kan editera dem, utsätts artiklarna nog för kontroll av andra bidragsgivare och innehållet i dem diskuteras och förbättras.
Inlägg
Du är inte klock Madicken...
9 år sedan
Jag har varit med att som redaktör skapa ett traditionellt uppslagsverk, Uppslagsverket Finland. Fastän avståndet av rent kulturella orsaker kan te sig långt mellan ett uppslagsverk i bokform och Wikipedia, så närmar de sig i tanken efter en stund. Wikipedians data kan ganska naturligt jämföras med den databas som bara redaktörerna vid ett traditionellt uppslagsverk kan se och arbeta i. De stora skillnaderna är dock kanske de, att datans plattform i en Wikiecyklopedi är helt ny samt också att redaktionen är ofantligt mycket större och granskningen viktigt på ett nytt sätt. Både bokencyklopedier och wiki-sådana har sina granskare. Ett fenomen som ännu är kanske i barnskorna är att förlagsencyklopedier (typ Nationalencykopedien eller Otavan Iso Tietosanakirja) fortsätter som i wiki-form. Wikipedia är ju till stor del uppbyggd med frivilliginsatser, dvs. man skriver utan ersättning.
SvaraRaderaVi äldre encyklopedianvändare har kanske fortfarande kvar behovet av de klassiska encyklopedierna i bokform. I synnerhet gamla sådana (t.ex. s.k. konversationslexikon, Nordisk familjebok osv.) är ju verkliga kulturskatter för den intresserade.
Den lilla erfarenhet jag har av wikipedia är att innehållet ändå verkar ganska seriöst. Tycker att jag fått relevant information som jag inte behövt betvivla, förvånande att det hela inte urartar i större grad.
SvaraRaderaJoakim